Border Collie & Powder Puff !! -

NNNEEEJJJ !!!!!!!

Det är med tårar rullande ner för mina kinder jag skriver denna blogg idag  Jag ska skriva så att ni förstår varför.

Jag gick å la mig kvart över 11 igår, hade tänkta att färga håret men ides inte. Tänkte vara ordentlig å göra en tidig kväll.

Kl 5.15 vaknar jag av att jag hör ett dunkande ljud i vardagsrummet å ett rasslande ljud av klor som springer till på golvet. Sen hör jag hur någon morrar (ni vet ju hur dom kan prata ibland). Jag flyger upp ur sängen å springer in i v-rummet å tänder lampan.

  Då ser jag:

I sin fåtölj ligger Smulan med huvudet hängandes utanför fåtöljen å KRAMPAR !!! Nelly står med frambenen på fåtöljen å luktar på henne samtidigt som hon "pratar". Jag ropar på Pier å han lyfter ner henne på golvet så att hon inte ska ramla ner från fåtöljen.

Sen börjar jag gråta, jag känner mig så fruktansvärt MAKTLÖS !! Jag kan inte göra nå, bara sitta å titta på när det skummar ur munnen å benen som sprattlar. Hela tiden tänker jag: Hon får inte krampa mer än 3 minuter, då kan det bli skador på hjärnan. Efter ca 1½-2 minuter avtar kramperna .

Benen är ostadiga å blicken flackar. Hon vandrar sen omkring i huset över 1 timme innan hon får ro att lägga sig. Det spelar ingen roll vad jag säger åt henne, det är precis som att hon varken ser eller hör mig. Hon luktar på allting, precis som att hon aldrig har varit här förrut. Luktar flera gånger på Nelly.
Till slut så somnar hon, men jag har svårt för att somna om.

Tankarna sticker iväg: Är det bara EP eller är det hjärntumör? Ska jag måste ta bort henne nu? Fick jag bara 4 år med henne? Är Agility karriären över? Nu kan jag inte avla på henne, hade ju tänkt att gå vallning å sen ta en kull. Skulle då spara en valp efter henne, men nu får jag utesluta det.

Till slut somnar jag oxå, vaknar sen med en dunkande huvudvärk.
Ringer till djursjukhuset i Gammelstad å bokar en tid. Så imorgon kl 9.30 ska Pier vara med henne där. Så nu gäller det att hålla tummarna att det "bara" är EP. Dom sa att hon skulle vara fastande för dom kommer att ta lite prover på henne.

Jag själv jobbar imorgon, jag slutar kl 13. Så jag kommer att ha mobilen i byxfickan så att jag kan svara direkt Pier ringer.

Sen idag har jag varit till Luleå som jag skrev igår i bloggen. I vanliga fall så brukar hundarna få vara hemma, för bilen brukar vara full med kassar. Men inte idag, då fyllde jag baksätet, för hundarna skulle med. Det kändes bättre att hon var med. Hon har sovit hela tiden, hon trivs i bilen.

Sen när jag for från Luleå å såg Djursjukhuset så kom tankarna igen. Så jag har gråtit hela vägen från Gammelstad å hem till Sörbyn.

Har packat upp varorna, så nu ska jag gå å mysa med Smulan i soffan.
Men jag lovar att blogga imorgon så att ni får veta vad veterinären sa.

Men jag hoppas att ni håller tummarna för henne att allt går bra.

Ha de bra!


MIN LILLA GULDKLIMP !!!!

Jag var tvungen att ta ett kort på henne när hon låg på hallsoffan
Hon låg på soffan medans jag packade upp varorna.

Jag köpte dom nya ben idag.
Hon "piggnade" till direkt när hon fick ett att tugga på.